Varför snus och cancer är en så laddad fråga

Debatten om snus och cancer är ovanligt polariserad: vissa menar att snus knappt innebär någon risk alls, andra vill likställa det med cigaretter. Sanningen ligger, som så ofta, någonstans mittemellan – och bygger på vad forskningen verkligen visar när man skiljer på olika produkter, dosnivåer och sjukdomstyper. Det finns i dag relativt god evidens för att svenskt snus är betydligt mindre skadligt än rökning när det gäller cancer, men också indikationer på att det inte är riskfritt.​

Samtidigt har snus använts i Sverige under lång tid, vilket både ger en unik möjlighet att studera effekterna – och gör diskussionen känslomässigt laddad, eftersom många har egen erfarenhet. För att förstå riskerna behöver man därför se på helheten: vilka cancerformer som studerats, hur stor riskökningen verkar vara och hur snus står sig jämfört med rökning och med att avstå tobak helt.​

Vad forskningen säger om snus och cancer

Översikter och sammanställningar av studier pekar på att svenskt, fuktigt snus har klart lägre cancerrelaterade risker än cigarettrökning, ofta uppskattat till mindre än en procent av rökningens risknivå för cancer och hjärt‑kärlsjukdom i stort. Vissa större epidemiologiska studier har inte kunnat visa någon tydlig riskökning för flera klassiska tobaksrelaterade cancerformer, som lungcancer eller cancer i munhåla och matstrupe, när man enbart tittat på skandinaviskt snus.​

Samtidigt finns studier som antyder ökad risk för vissa specifika cancerformer, till exempel i bukspottkörtel, munhåla, matstrupe eller ändtarm, även om resultaten inte alltid är samstämmiga och ibland påverkas av samtidig användning av andra tobaksprodukter. Myndighets- och expertgenomgångar sammanfattar läget som att sambandet mellan snus och cancer inte är entydigt, men att det finns signaler om ökad risk för några cancerformer och för sämre överlevnad efter en cancerdiagnos hos personer som snusar.​

Snus är mindre farligt än cigaretter – men långt ifrån ofarligt

En central poäng i forskningen är att jämförelsen mellan snus och rökning ibland blandas ihop med frågan om snus är ofarligt. Flera genomgångar visar tydligt att cigarettrökning är dramatiskt mycket farligare än snus när det gäller cancer, hjärt‑kärlsjukdomar och total dödlighet, eftersom rökning innebär inandning av förbränningsprodukter och ett stort antal carcinogener.​

Samtidigt lyfter både myndigheter och forskare att snus i sig kopplas till andra allvarliga hälsorisker, som ökad risk för typ 2‑diabetes, högt blodtryck och ökad risk att dö efter hjärtinfarkt eller stroke. Det finns också tecken på att snusare kan ha något sämre prognos efter cancerdiagnos än personer som inte använder snus, även om orsakssambanden inte är fullt klarlagda.​

Hur bör man tolka riskerna som individ?

För en person som inte använder tobak alls innebär snus med stor sannolikhet en ökad hälsorisk, även om den verkar vara mycket lägre än vid daglig cigarettrökning när det gäller cancer. För en rökare som inte klarar att bli nikotinfri kan övergång till snus däremot minska risken för flera rökrelaterade sjukdomar, inklusive lungcancer och många andra cancerformer, även om vissa risker kvarstår. Denna harm‑reduction‑tanke dyker återkommande upp i diskussionen om svensk snus och internationella jämförelser.​

Samtidigt är nikotin i sig starkt beroendeframkallande, och forskare betonar att målet ur folkhälsoperspektiv är att så få som möjligt använder tobaks‑ och nikotinprodukter överhuvudtaget. För den enskilde handlar det därför om att skilja på tre olika frågor: hur snus står sig mot rökning, hur snus står sig mot nikotinfria alternativ – och vad som är möjligt och realistiskt i den egna livssituationen.​

Vad forskarna är överens och oense om

Det finns relativt bred enighet om att:

• Rökning är långt farligare än snus när det gäller cancer och total dödlighet.
• Snus är kopplat till ökad risk för vissa hjärt‑kärlproblem och typ 2‑diabetes.
• Nikotinberoende i sig kan försämra livskvalitet och göra det svårt att sluta med tobak.​

Däremot råder större oenighet kring:

• Hur stor cancerrisken är för enskilda cancerformer vid långvarig snusanvändning.
• Exakt hur mycket riskökningen skiljer sig från att vara helt tobaksfri.
• Hur nya nikotinprodukter, som vitt snus, påverkar cancer- och hälsorisker på längre sikt.​

Flera forskargrupper och myndigheter efterlyser därför fler och bättre långtidsstudier, särskilt kring nya produktkategorier och höga konsumtionsnivåer. Tills dess är den mest rimliga slutsatsen att snus inte bör beskrivas som ofarligt – men att det, ur cancersynpunkt, är avsevärt mindre farligt än cigarettrökning.